No 205
Pettersson, F.A.
Johansson, L.C.
Häktade
Närvarande: t.f. vice Ordföranden Stadsnotarien Noréus; t.f. Stadsnotarien Hofström; vice Notarien Lindeberg
Genom remiss, som den 24 innevarande Augusti hit inkommit, hade Öfverståthållare-Embetet för Polisärenden till R.Rn [rådhusrätten] öfverlämnat att företaga rannsakning med arbetskarlen Frans Albert Pettersson och måleriarbetaren Lars Conrad Johansson, häktade och tilltalade för sedlighetsbrott, hvarom här nedan vidare förmälas.
Då nu detta rannsakningsmål i närvaro af allmänne åklagaren, Förste stadsfiskalen m. m. Per Cederborg, till handläggning påropades, blef i anledning af målets beskaffenhet handläggning däraf inom lyckta dörrar företagen.
De tilltalade blefvo från häktet förehämtade.
TIll en början hörda angående ålder och hufvudsakligaste lefnadsomständigheter uppgåfvo:
1. Pettersson: att han vore född den 13 juni 1856 i Östra Vingåker socken af Södermanlands län och son till landtbrukaren Petter Larsson och dennes hustru Brigitta Chatarina, att han i början af 1870-talet i Östra Vingåkers församlings Kyrka för första gången blifvit delaktig af H.H Nattvard, att han vore grofarbetare, att han förut icke varit tilltalad samt att han, som vore ogift och kunde läsa och skrifva, för närvarande tillhörde Storkyrkoförsamlingen härstädes, dit han inflyttat den 21 Oktober 1887.
2 och Johansson, att han vore född den 10 Juli 1866 i Sala stads församling af Vesterås län och son till torparen Lars Johansson [uppenbarligen en felskrivning, ska vara Johan Johansson] och dennes hustru Christina, att han vid 14 års ålder i Sala stads församlings Kyrka för första gången blifvit delaktig af H.H Nattvard, att han förut icke varit för brott tilltalad samt att han, som vore ogift och kunde läsa och skrifva, för närvarande tillhörde Adolf Fredriks härvarande församling, dit han inflyttat den 30 Januari 1891.
De tilltalades förestående uppgifter vitsordades i tillgängliga delar: Pettersson af ett af dåvarande v. Komminister i Storkyrkoförsamlingen J. Lindau den 11 Januari 1894 för Pettersson utfärdat prestbetyg, hvaraf dessutom utvisades att han ägde godkänd Kristendomskunskap och åtnjöte medborgerligt förtroende samt Johanssons af ett af vice pastor i Adolf Fredriks härvarande församling A. Dahlgren den 2 Januari 1894 för Johansson utfärdat prestbetyg, som jämväl utvisade, att han ägde väl försvarlig Kristendomskunskap och likaledes åtnjöt medborgerligt förtroende. Från härvarande Notariekontor hade den upplysning erhållits, att såväl Pettersson som Johansson, såvidt därstädes förde anteckningar öfver vid denna RRtt [rådhusrätt] för brott lagförda personer utvisade, icke förut vid denna RRn varit för brott åtalade.
Från en remissen bilagd polisrapport skulle här antecknas: att gardisterna vid Kongl. Svea Lifgarde No 36 å andra Kompaniet Harald Teodor Zetterholm samt No 89 å Tredje Kompaniet Gustaf Mattias Hammar hos polismyndigheten anmält, att, då de Torsdagen den 19 innevarande Augusti kl. mellan 6 och 6.30 e.m befunnit sig å Ladugårdsgärdet, gående i riktning mot den s.k Ekbacken invid Ladugårdsgärdet, de iakttagit Pettersson och Johanson liggande å marken i skogsbrynet å nämnda ställe, att Pettersson och Johansson, då de tvenne gardisterna kommit dem närmare, sökt undvika att blifva sedde, hvarvid de begifvit sig in i dåvarande skog, men att gardisterna utan att af dem observeras följt efter dem in i skogen, att Zetterberg och Hammar straxt därpå funnit de tilltalade liggande i skogen mellan ett par stora stenar, därvid Pettersson legat framstupa på marken med sina påhafda byxor neddragna så att sätet lämnades bart och Johansson legat ofvanpå honom med sina byxor uppknäppta, att af Johanssons rörelser med kroppen syntes, att han hållit på med att öfva otukt med Pettersson, att Johansson på framställd fråga hvad de företoge sig, det han uppstigit, svarat: ”vi hålla på och knulla”, att Pettersson rest sig skyndsamt upp och upptagande sin aflagda rock bredt den öfver sig, samt att de tilltalade af gardisterna sedermera öfverlämnats till polismyndigheten.
Sedan allmänne åklagaren härefter förmält sig å tjänstens vägnar föra talan mot Pettersson och Johansson, hördes desse, hvarvid de erkände, att de å tid och ställe, som af gardisterna Zetterberg och Hammar uppgifvits, öfvat otukt med hvarandra.
Vidare uppgaf Johansson att han, som den 19 innevarande Augusti kommit till hufvudstaden, nämne dag sammanträffat med Pettersson hos dennes syster, att han, som sedermera bjudit Pettersson på starka drycker, hvaraf de både blifvit öfverlastade sagde dag på e.m i Petterssons sällskap begifvit sig till Ladugårdsgärdet, att han, sedan de i en därstädes befintlig skogsbacke legat och hvilat en stund, frågade Pettersson, om han finge ”sätta på honom ett tag”, vartill Pettersson äfven samtyckt, att han och Pettersson, då två gardister, som sedermera anhållit dem, nalkades, begifvit sig in i ett bakom befintligt skogsområde, där Johansson sedan Pettersson knäppt ned sina byxor och lagt sig framstupa på marken mellan ett par stenar, framtagit sin styfnade manslem, lagt sig uppå Pettersson, samt infört densamma i Petterssons stolgång och därefter med kroppen gjort rörelser i syfte att säden skulle afgå, men att någon sädesutgjutning ej skett, enär de båda gardisterna genom sin ankomst hindrat dem att fullfölja sitt uppsåt, samt att han, som känt Pettersson under 10 års tid och åren 1895 och 1896 varit hos honom inneboende, af Pettersson från början blifvit förledd till dylik otukt som de öfvat med hvarandra vid flera tillfällen under nämnda år, tilläggande slutligen Johansson att han icke med annan manlig person än Pettersson haft samlag.
Pettersson, som vitsordade Johanssons uppgifter medgaf härefter på gifven anledning att han jämväl vid föregående tillfällen under åren 1895 och 1896 haft köttsligt umgänge med Johansson samt särskilt å de tider, då Johansson hos honom innebott.
Sedan allmänne åklagaren härpå å Pettersson och Johansson yrkat ansvar för otukt som vore emot naturen blefvo de tilltalade afförde, emedan R [rätten] öfverlade till följande för parterne, åter inkallade aflämnade
Utslag
Enär tilltalade arbetskarlen Frans Albert Pettersson och måleriarbetaren Lars Conrad Johansson på grund af eget, af i målet förekomna omständigheter styrkt erkännande äro lagligen öfvertygade att Torsdagen den 19 innevarande Augusti å den så kallade Ekbacken invid Ladugårdsgärdet och därförut vid flere tillfällen under de nästförflutna 3:ne åren här i staden med hvarandra öfvat otukt, som emot naturen är.
Alltså pröfvar R.Rn, jämlikt 18 Kap. 10§ Strafflagen, jämfördt med 4 kap 3§ samma lag, rättvist döma en hvar af dem, Frans Albert Pettersson samt Lars Conrad Johansson, att för hvad de sålunda låtit komma sig till last hållas till straffarbete tre månader.